Bildanalys för elever på Individuella programmet, åk 9

Kursplan:

"Bilden har stor betydelse för människors sätt att tänka, läsa och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska och känslomässiga upplevelser".

Syfte:

"I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt".

Semiotisk bildanalys

Lektionerna i min bildanalys vänder sig till elever på individuella programmet. Elevernas mål är att få ett grundskolebetyg. Eleverna har olika skolbakgrund och alla har inte gått i svensk skola så många år. Utifrån den verkligheten strävar jag efter att vara tydlig, strukturerad och förklara noggrant. 

Eleverna får ett schema att arbeta efter. 

När klassen besöker konstutställningar, fotoutställningar och gallerier så jag hoppas jag att det här upplägget ska fungera. 

Jag hoppas att eleven ska utveckla och fördjupa sin upplevelse av bilder och parallellt genomgå en egen personlig utveckling.

I den här bildanalysen utgår jag från en utställning på Göteborgs Konstmuseum som heter :

Friction of idéas: Van Gogh, Gauguin, Bernard

Introduktion

Lektion 1

Jag skriver ordet bildanalys på whiteboarden.

Min fråga är:

- Vad kommer du att tänka på eller vad associerar du till när du ser ordet bildanalys?

Eleverna skriver på post-it lappar vilka tankar som kommer upp i huvudet. Jag sätter upp lapparna i olika grupper på whiteboarden som jag sedan läser upp. 

Tillsammans går vi till Konstmuseet för en visning. Utställningen " Friction of idéas: Van Gogh, Gauguin, Bernard" 

Innan eleverna går hem från museet väljer de en målning som de tycker om, som berör.

På denna utställning fick jag inte ta foto utan jag kopierade de valda bilderna ur utställningsboken.

Lektion 2 och 3

Eleverna skriver på post-it lappar vad de kommer ihåg från visningen på Konstmuseet. Jag sätter upp lapparna på whiteboarden i form av en minneskarta. Jag läser högt vad som står.

Jag går igenom schemat för bildanalys och kopplar det till innehållet i kursplanen.

Eleverna får bilden på den målning som de har valt och ett schema för bildanalysen.

Skrivarbetet görs i en loggbok.

Schema:

Vad du ser på bilden. (denotation)

Människor, föremål, färger, former, miljö

Vilka händelser sker?

Vilket perspektiv? ( nedifrån, uppifrån, rakt framifrån)

Vilken teknik?

Uppgift 

"Du ska göra en skiss/ bild där komposition, former och riktningar, ljus och mörker visas" 

blogg: Maria Boden

Vad betyder bilden? (konnotationer)

Vad kommer du att tänka på när du ser bilden?

Är det något i bilden som tilltalar dig?

Finns några tecken i bilden som kan ha betydelse? 

Vad vill bilden tala om?

För vem är bilden gjord?

Vem är konstnären?

När gjordes bilden?

Vad får bilden dig att tänka på? (privat association)

Du ska skriva ner vad du kommer att tänka på när du ser bilden. Det kan vara en händelse eller en person som du associerar till.

Vilka känslor har du inför bilden?

Varför valde du denna bilden?

Uppgift:

Du ska måla av bilden, parafras, eller måla av ett parti som du gillar. Du ska använda akryl, guache eller pastell.

Lektion 4

Redovisning  

Det kan ske på olika sätt:

I form av en utställning i klassrummet eller en offentlig plats i skolan.

I en muntlig redovisning i klassen

Tillsammans med en lärare.

Efter redovisningen reflekterar eleven över processen och funderar över vad som hände under arbetets gång, skriver i loggboken.

Har jag lärt mig något nytt?

Kommer jag att titta på bilder på ett annat sätt nu?

Vad var intressant under redovisningen?

Exempel på elevarbeten: Parafraser

Assignment 3

Performance

"Rör dig i det offentliga rummet, gå på fel sida"

Jag bestämde mig för att störa i rusningstrafiken. Jag gick av bussen vid Centralstationen i rusningstid. I vanliga fall går jag alltid till höger genom Centralstationen för att störa så lite som möjligt. Denna morgonen gick jag med raska steg på vänster sida.
När jag gick, vek folk av på båda sidorna om mig. Jag kände mig som en vattendelare. Flera personer slängde blickar på mig. Jag kände mig besvärlig och synlig och många undrade säkert varför jag gick motströms.
Plötsligt såg jag en lång man närma mig och jag förstod att han tänkte inte gå åt sidan. Det kändes obehagligt och jag fick tankar om att vi kommer att krocka? Det slutade med att jag stannade utan att jag ville och han gick förbi mig.

Det skapade irritation och oordning när jag gick igenom Centralstationen på fel sida. Jag rubbade människors vanor genom att göra "fel".
Jag tror att det är bra att skapa oordning så att vi vaknar till och ifrågasätter sådant vi bara gör utan att tänka.

Processen är meningsfull för mig när jag är i den. Jag tänker att en process är under en bestämd tid, en början och ett slut. Däremot kan en process fortsätta att vara meningsfull för mig när jag har lämnat den för jag har fått en ny erfarenhet och kanske ett nytt perspektiv.      
Meningen med processen är att dela med sig utifrån sina erfarenheter via bild, text, ord och på det sättet skapa en meningsfullt möte om vad som hände.

Jag tycker det är spännande att vara inne i en process. När jag är i en process så kan jag inte samtidigt analysera, reflektera och vara betraktaren. När jag betraktar har jag en helt annan roll, analysens och reflektionens utgångspunkt.

Assignment 2

Assignment  2


Tumstock

"Bryta sönder ett föremål och limma ihop det till ett annat föremål".

Jag satt länge funderade om jag hade något som jag kunde göra sönder och som inte hade något värde för mig. Jag började leta runt i mitt hus och till slut hittade jag en söndrig tumstock.
Jag vecklade ut tumstocken och tittade noga på den. Jag bröt helt sonika sönder den
i mindre delar. Jag la ut delarna på ett vitt papper på golvet.
Jag lät tankarna flyga fritt och sedan började jag laborera med delarna. Jag började titta på förhållandet mellan delarna och mellanrumsformerna. Jag övergick till att försöka se något föreställande; bokstäver, stjärnor och olika djur.
Jag bestämde mig för att den färdiga skulpturen skulle associera till något föreställande. Till slut kunde jag se en fågel med stora fjädrar.
Jag såg Olafur Eliassons utställning på Lousiana och det fanns ett stort bord med olika skulpturer som hade sitt ursprung i andra föremål, inspirerande.

Hur tänker jag att jag ska använda det i klassrummet?
Jag tänker att jag ska samla in gamla trasiga saker till bildundervisningen som eleverna kan bryta sönder och skapa nya verk.
Det är en bra idé att eleven ger bort den färdiga skulpturen till någon för då måste skulpturen stå på egna ben och eleven har ett mål med sin process.

En fågel

Kommentarer till Erik Berglins filmer

Erik Berglin är verkligen inspirerande och alla hans idéer känns roliga och intressanta. Han får en idé och han processar fram till ett tillfälligt slutresultat. Han använder sig av material som redan finns i naturen på webben o.s.v. Han skapar genom att ta ifrån andra och gör något nytt av det med ett eget uttryck som är personligt.
Erik B processer kan pågå under lång tid och de kan ta nya vägar med olika slutmål.
Erik Berglin är en konstnär som samlar på material selektivt.

Assignment Vatten

Assignement 1

                                          Vatten

Jag funderade över något som står mig nära och då blev det naturligt att jag valde vatten. Jag bor på en ö och är alltid omsluten av vatten. Om jag ska någonstans så måste vattnet bära mig till en annan plats. Jag ser vatten varje dag och vattnet byter karaktär från dag till dag. Vatten kan vara underbart skönt och mjukt men också skrämmande och hårt. Jag älskar att vara i vattnet om det inte är för kallt. 

Min ide är att ta kort på vatten ur olika perspektiv under en eftermiddag. 

Jag började med att gå ut i markerna och titta på vattnet som rann i bäcken. 

Jag tänkte: Det här är sötvatten , det går att dricka och är inte så salt.

Sötvatten har en annan karaktär och färgen på vattnet är mer brunt. Det var sankt i markerna och vattnet flödade fram i bäcken.

Jag fortsatte på cykel mot havet och funderade över vattnets färg som kan vara så olika. Havet är blått, sägs det, men i verkligheten skiftar havet i olika färger beroende på omgivning och väder. I mitt huvud ser jag olika nyanser av blått så klart, men jag ser också ett ljusgrönt hav som jag har sett på vintern. Ibland i skymningen kan havet vara svart och kännas otäckt och då vill jag känna ett avstånd och jag vill inte komma för nära. 

När jag kom ner till havet så blåste det ganska mycket och vågor slog mot strand och klippor. Havet hade en gråblånyans, ganska mörk färg och ibland kom det ett ljust skimmer in i havet från solen. När jag stod och tittade ut mot horisonten och såg att havet är oändligt infann sig en frihetskänsla.

Under min fortsatta cykeltur funderade jag över vattnets rörelse. Jag såg en liten vattenpöl, vattnet var stilla, ingen rörelse och jag tänkte i bäcken rörde sig vattnet fort och var på väg ut mot havet.

När jag kom ner till hamnen var det stark vind och vågor gick åt olika håll. Jag ställde cykeln och gick ut på bryggan som låg i lä för blåsten och där stod jag och tittade i vattnet. Havet var stilla och några fläckar i vattnet var turkosa. Jag undrade om den turkosa fläcken var ett oljeutsläpp, men när jag tittade noga så var det vattnets färg och det kändes bra. Jag tänkte här kommer det vara stilla tills vinden vänder. 

På min cykelfärd tillbaka tänkte jag vad det är mäktigt med hav och vad vatten är betydelsefullt.

På samma sätt kan eleverna välja ett tema och gå ut för att fotografera med sina mobilkameror. När de kommer tillbaka till klassrummet får de redovisa muntligt och skriftligt om vad som hände och vilka tankar de fick.