Bildanalys för elever på Individuella programmet, åk 9

Kursplan:

"Bilden har stor betydelse för människors sätt att tänka, läsa och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska och känslomässiga upplevelser".

Syfte:

"I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt".

Semiotisk bildanalys

Lektionerna i min bildanalys vänder sig till elever på individuella programmet. Elevernas mål är att få ett grundskolebetyg. Eleverna har olika skolbakgrund och alla har inte gått i svensk skola så många år. Utifrån den verkligheten strävar jag efter att vara tydlig, strukturerad och förklara noggrant. 

Eleverna får ett schema att arbeta efter. 

När klassen besöker konstutställningar, fotoutställningar och gallerier så jag hoppas jag att det här upplägget ska fungera. 

Jag hoppas att eleven ska utveckla och fördjupa sin upplevelse av bilder och parallellt genomgå en egen personlig utveckling.

I den här bildanalysen utgår jag från en utställning på Göteborgs Konstmuseum som heter :

Friction of idéas: Van Gogh, Gauguin, Bernard

Introduktion

Lektion 1

Jag skriver ordet bildanalys på whiteboarden.

Min fråga är:

- Vad kommer du att tänka på eller vad associerar du till när du ser ordet bildanalys?

Eleverna skriver på post-it lappar vilka tankar som kommer upp i huvudet. Jag sätter upp lapparna i olika grupper på whiteboarden som jag sedan läser upp. 

Tillsammans går vi till Konstmuseet för en visning. Utställningen " Friction of idéas: Van Gogh, Gauguin, Bernard" 

Innan eleverna går hem från museet väljer de en målning som de tycker om, som berör.

På denna utställning fick jag inte ta foto utan jag kopierade de valda bilderna ur utställningsboken.

Lektion 2 och 3

Eleverna skriver på post-it lappar vad de kommer ihåg från visningen på Konstmuseet. Jag sätter upp lapparna på whiteboarden i form av en minneskarta. Jag läser högt vad som står.

Jag går igenom schemat för bildanalys och kopplar det till innehållet i kursplanen.

Eleverna får bilden på den målning som de har valt och ett schema för bildanalysen.

Skrivarbetet görs i en loggbok.

Schema:

Vad du ser på bilden. (denotation)

Människor, föremål, färger, former, miljö

Vilka händelser sker?

Vilket perspektiv? ( nedifrån, uppifrån, rakt framifrån)

Vilken teknik?

Uppgift 

"Du ska göra en skiss/ bild där komposition, former och riktningar, ljus och mörker visas" 

blogg: Maria Boden

Vad betyder bilden? (konnotationer)

Vad kommer du att tänka på när du ser bilden?

Är det något i bilden som tilltalar dig?

Finns några tecken i bilden som kan ha betydelse? 

Vad vill bilden tala om?

För vem är bilden gjord?

Vem är konstnären?

När gjordes bilden?

Vad får bilden dig att tänka på? (privat association)

Du ska skriva ner vad du kommer att tänka på när du ser bilden. Det kan vara en händelse eller en person som du associerar till.

Vilka känslor har du inför bilden?

Varför valde du denna bilden?

Uppgift:

Du ska måla av bilden, parafras, eller måla av ett parti som du gillar. Du ska använda akryl, guache eller pastell.

Lektion 4

Redovisning  

Det kan ske på olika sätt:

I form av en utställning i klassrummet eller en offentlig plats i skolan.

I en muntlig redovisning i klassen

Tillsammans med en lärare.

Efter redovisningen reflekterar eleven över processen och funderar över vad som hände under arbetets gång, skriver i loggboken.

Har jag lärt mig något nytt?

Kommer jag att titta på bilder på ett annat sätt nu?

Vad var intressant under redovisningen?

Exempel på elevarbeten: Parafraser

Assignment 3

Performance

"Rör dig i det offentliga rummet, gå på fel sida"

Jag bestämde mig för att störa i rusningstrafiken. Jag gick av bussen vid Centralstationen i rusningstid. I vanliga fall går jag alltid till höger genom Centralstationen för att störa så lite som möjligt. Denna morgonen gick jag med raska steg på vänster sida.
När jag gick, vek folk av på båda sidorna om mig. Jag kände mig som en vattendelare. Flera personer slängde blickar på mig. Jag kände mig besvärlig och synlig och många undrade säkert varför jag gick motströms.
Plötsligt såg jag en lång man närma mig och jag förstod att han tänkte inte gå åt sidan. Det kändes obehagligt och jag fick tankar om att vi kommer att krocka? Det slutade med att jag stannade utan att jag ville och han gick förbi mig.

Det skapade irritation och oordning när jag gick igenom Centralstationen på fel sida. Jag rubbade människors vanor genom att göra "fel".
Jag tror att det är bra att skapa oordning så att vi vaknar till och ifrågasätter sådant vi bara gör utan att tänka.

Processen är meningsfull för mig när jag är i den. Jag tänker att en process är under en bestämd tid, en början och ett slut. Däremot kan en process fortsätta att vara meningsfull för mig när jag har lämnat den för jag har fått en ny erfarenhet och kanske ett nytt perspektiv.      
Meningen med processen är att dela med sig utifrån sina erfarenheter via bild, text, ord och på det sättet skapa en meningsfullt möte om vad som hände.

Jag tycker det är spännande att vara inne i en process. När jag är i en process så kan jag inte samtidigt analysera, reflektera och vara betraktaren. När jag betraktar har jag en helt annan roll, analysens och reflektionens utgångspunkt.

Assignment 2

Assignment  2


Tumstock

"Bryta sönder ett föremål och limma ihop det till ett annat föremål".

Jag satt länge funderade om jag hade något som jag kunde göra sönder och som inte hade något värde för mig. Jag började leta runt i mitt hus och till slut hittade jag en söndrig tumstock.
Jag vecklade ut tumstocken och tittade noga på den. Jag bröt helt sonika sönder den
i mindre delar. Jag la ut delarna på ett vitt papper på golvet.
Jag lät tankarna flyga fritt och sedan började jag laborera med delarna. Jag började titta på förhållandet mellan delarna och mellanrumsformerna. Jag övergick till att försöka se något föreställande; bokstäver, stjärnor och olika djur.
Jag bestämde mig för att den färdiga skulpturen skulle associera till något föreställande. Till slut kunde jag se en fågel med stora fjädrar.
Jag såg Olafur Eliassons utställning på Lousiana och det fanns ett stort bord med olika skulpturer som hade sitt ursprung i andra föremål, inspirerande.

Hur tänker jag att jag ska använda det i klassrummet?
Jag tänker att jag ska samla in gamla trasiga saker till bildundervisningen som eleverna kan bryta sönder och skapa nya verk.
Det är en bra idé att eleven ger bort den färdiga skulpturen till någon för då måste skulpturen stå på egna ben och eleven har ett mål med sin process.

En fågel

Kommentarer till Erik Berglins filmer

Erik Berglin är verkligen inspirerande och alla hans idéer känns roliga och intressanta. Han får en idé och han processar fram till ett tillfälligt slutresultat. Han använder sig av material som redan finns i naturen på webben o.s.v. Han skapar genom att ta ifrån andra och gör något nytt av det med ett eget uttryck som är personligt.
Erik B processer kan pågå under lång tid och de kan ta nya vägar med olika slutmål.
Erik Berglin är en konstnär som samlar på material selektivt.

Assignment Vatten

Assignement 1

                                          Vatten

Jag funderade över något som står mig nära och då blev det naturligt att jag valde vatten. Jag bor på en ö och är alltid omsluten av vatten. Om jag ska någonstans så måste vattnet bära mig till en annan plats. Jag ser vatten varje dag och vattnet byter karaktär från dag till dag. Vatten kan vara underbart skönt och mjukt men också skrämmande och hårt. Jag älskar att vara i vattnet om det inte är för kallt. 

Min ide är att ta kort på vatten ur olika perspektiv under en eftermiddag. 

Jag började med att gå ut i markerna och titta på vattnet som rann i bäcken. 

Jag tänkte: Det här är sötvatten , det går att dricka och är inte så salt.

Sötvatten har en annan karaktär och färgen på vattnet är mer brunt. Det var sankt i markerna och vattnet flödade fram i bäcken.

Jag fortsatte på cykel mot havet och funderade över vattnets färg som kan vara så olika. Havet är blått, sägs det, men i verkligheten skiftar havet i olika färger beroende på omgivning och väder. I mitt huvud ser jag olika nyanser av blått så klart, men jag ser också ett ljusgrönt hav som jag har sett på vintern. Ibland i skymningen kan havet vara svart och kännas otäckt och då vill jag känna ett avstånd och jag vill inte komma för nära. 

När jag kom ner till havet så blåste det ganska mycket och vågor slog mot strand och klippor. Havet hade en gråblånyans, ganska mörk färg och ibland kom det ett ljust skimmer in i havet från solen. När jag stod och tittade ut mot horisonten och såg att havet är oändligt infann sig en frihetskänsla.

Under min fortsatta cykeltur funderade jag över vattnets rörelse. Jag såg en liten vattenpöl, vattnet var stilla, ingen rörelse och jag tänkte i bäcken rörde sig vattnet fort och var på väg ut mot havet.

När jag kom ner till hamnen var det stark vind och vågor gick åt olika håll. Jag ställde cykeln och gick ut på bryggan som låg i lä för blåsten och där stod jag och tittade i vattnet. Havet var stilla och några fläckar i vattnet var turkosa. Jag undrade om den turkosa fläcken var ett oljeutsläpp, men när jag tittade noga så var det vattnets färg och det kändes bra. Jag tänkte här kommer det vara stilla tills vinden vänder. 

På min cykelfärd tillbaka tänkte jag vad det är mäktigt med hav och vad vatten är betydelsefullt.

På samma sätt kan eleverna välja ett tema och gå ut för att fotografera med sina mobilkameror. När de kommer tillbaka till klassrummet får de redovisa muntligt och skriftligt om vad som hände och vilka tankar de fick.

Komplettering, campus 21 februari

Bildlektion på Individuella programmet för grundskolan på Burgårdens Utbildningscentrum.

Olika föremål är placerade på ett bord.
Blommor, blad, kvistar, träbitar, musselskal, snäckor, grenar, stenar, skrin, leksaksbilar, maskotar, djur, vinglas, m.m.

1. Eleven gick runt bordet och valde ut 5 föremål och stoppade ner dem i en påse.

Vi samlades runt ett bord
2. Eleverna plockade upp sina 5 föremål och la dem på ett vitt underlag och berättade varför de hade valt de olika sakerna.
3. Eleverna valde ut tre föremål och placerade ut dem på ett papper och de försökte skapa en relation mellan föremålen.
Tillsammans tittade vi på formerna, placeringen och mellanrummen.

Eleverna skissade och målade och satte in föremålen i ett sammanhang, miljö.
Jag uppmanade eleverna att använda sin fantasi kopplat till föremålen.

4. Material: kritor och vattenfärg


Utvärdering:

Uppgiften blev intressant för den blev personlig. Elevernas motiv varför de hade valt föremålen gjorde att jag kom dem närmare in på livet – drömmar och tankar.
Det var spännande och se hur de skapade miljöer runt föremålen när de målade.

Nästa gång jag gör denna uppgift ska vi använda oss av mobiltelefonerna och ta kort jämföra med hur den målade bilden blev och resonera runt detta.

Jag tog några kort som jag kan komplettera med senare.

Avslutande blogginlägg

Jag bestämde mig vid mitt första handledningsmöte att min gestaltning ska utgå från rörelse, dans. Det kändes spännande och mitt intresse för dans har varit stort sedan unga år.

Min första uppgift är att skriva ner ord som beskriver dansarens rörelse utan att använda ordet rörelse.

Utgångspunkten  blev baletten "Spirit"på Göteborgsoperan.
Den är i två delar "Noetic" (visdom) och "Metamorphosis".
Dansverken ingår i ett tema: Hemland och Riskzoner.

Dansverk 1
Noetic innehåller:
Inre visdom
Helig geometri
Teknologiskt system som människan har skapat uppför sig som ett naturligt system
Palett av färger och kontraster

 Dansverk 2
 Metamorphosis innehåller:
 Om det naturliga kretsloppet


Introduktionen innan föreställningen gör att jag får fördjupad kunskap om hur koreograferna har tänkt.

Det här är min minneskarta från introduktionen.

På vilket sätt ska dansarnas rörelser utkristalliseras i en gestaltning?

Jag har tänkt, funderat och bollat med mig själv hur detta ska gestaltas.
Jag bestämde mig för att göra lerfigurer som ska snurra på en boll eller snurras på en skiva.

När jag hade modellerat fram  mina två dansande lerfigurer placerade jag ut dem på en brun

masonitskiva. Jag ritade en cirkel och placerade ut mina figurer. Lerfigurerna rör sig inåt, mot varandra, och utåt, ifrån varandra. Jag fick en bra känsla.
Cirkeln på masonitskivan symboliserar vår jord och de dansande lerfigurerna är livet och att livet är i ständig rörelse, i all evighet.

Varför gav jag mig in i detta?

Utgångspunkten är att jag har ett passionerat intresse av dans.

Jag var nyfiken på när jag satte ord på dansarnas rörelser hur det kommer att påverka mig.
Kommer jag att möta en ny ingång till dansens betydelse?


Sammanfattning

Det har varit intressant att genomföra gestaltningsprocessen därför mina tankar har haft fokus på varför vi rör oss i dansen på ett speciellt sätt. En dansare dansar aldrig linjärt utan dansar i cirklar och spiraler.
Vid utförandet av gestaltningen använde jag lera och utformade dansare, lerfigurer, i rörelse. Jag hade en idé om hur dansaren skulle se ut men under processens gång så var jag öppen för förändringar och lät det ske.
Jag har under gestaltningen genomgått en process som innebär att jag har mött ny kunskap, en större insikt och medvetenhet.



Källor
Göteborgsoperans danskompani
Program till dansföreställningen "Spirit"
Sidi Larbi Cherkaoui, koreograf
Antony Gormley, skulptör, scenograf
Saburo Teshigawara, koreograf, scenograf
Zen Buddhismen
UR samtiden - som en dans
Henri Matisse, dans
Edgar Degas, balett
Yoko Ono

Idéer till en gestaltning

Jag tänker mig lerfigurer gjorda i lera med  långa kroppar i olika ställningar.
Lerfigurerna ska symbolisera världsalltet, jorden, livet.
Utan rörelse inget liv.

Jag funderar på att filma figurerna.....eller ta kort, stillbilder

Jag kan sätta fast lerfigurerna på ett klot som rullar runt i ett rum.

Dansrörelser

                                        

Modul 6

Jag har bestämt mig för att se "Spirit" på Göteborgsoperan och jag ska försöka formulera dansarnas rörelser med ord.
Jag ska skriva ner beskrivningen av  rörelserna som en dikt och sedan reducera bort onödigt.

Jag deltog i introduktion inför föreställningen Spirit, Minded Spirit.
Första delen heter Noetic (visdom på grekiska) och andra delen heter Metamorphosis. Båda föreställningarna ingår under temat Homeland och Riskzoner. Dansarna försöker genom sina rörelser göra oss medvetna om vår själ och vårt sjätte sinne (intuitionen). Vi åskådare ska se föreställningen från ett bergstoppsperspektiv och se att det finns inga raka linjer, allt går i spiraler, evighetssymbolen (liggande åttan). Cirkeln symboliserar jorden och livet och allt hänger ihop.
Koreografi,  scenograf och musik har samarbetat och är inflätade i varandra för att vi ska uppfatta föreställningen som en helhet.





Inför föreställningen var jag fokuserad på att de olika kroppsliga uttrycken och hur dansarna rörde sig på scenen.

Noetic: akt 1

I pausen känner jag mig omtumlad och gripen av föreställningen.

Kropparna samtalar med varandra i små grupper, runt i cirklar, liggande på golvet, stående och i luften. Den lilla människan i en värld där allt hänger ihop. Vid några tillfällen hamnar en dansare ensam. Händer sträcks upp i luften. I scen skakar dansarna häftigt. Dansarna har på sig höga klackar eller är barfota, kontrast. De möts i ömma möten.

Metamorfos: akt 2

Alla dansarna har benen i luften, yogarörelse. Långsamma rörelser över golvet och emellanåt är dansarna helt stilla. Beter sig som insekter inflätade i varandra. Dansarna ökar tempot för att sedan sluta i cirkeln.

Beskrivning av dansarnas rörelser:

Rör sig runt sig själv
Två dansar i varandra och skapar en kropp.
Flera rör sig i cirklar
Från oerhört långsamma steg till steg med hög fart
Golvdans
Ben upp mot himlen
Rullningar
Huvudet lyfter sig från golvet
Snabba flyktiga danssteg
Armsvängningar i så hög fart att det ser ut som armarna har vingar
Springsteg
Cirkeldans
Spiraldans
Slanor slår mot golvet
Barfota fötter som springer
Sylvassa klackar som  har kontakt med golvet
Mjuka svängande armar,
Fladdrande  händer
Sovande kropp
Benen strävar uppåt och utåt
Spiralkroppar

MODUL 5, moment 4

Utifrån det sokratiska samtalet kan jag ha med mig strukturen, friheten inom ramen och summeringen - reflektionen

2. Uppgifter som är i det konvergenta rummet och snuddar vid det divergenta rummet.
Färgcirkeln är en sådan uppgift även om jag tillåter eleverna att klistra upp färgnyanserna som de själva vill. Perspektivläran har jag gjort väldigt konvergent och trist. Träna på att se skuggor har också varit föreläsande.

3. Fiskuppgifter är vanliga på låg- mellanstadiet. Förr jobbade jag på lågstadiet och det var fiskuppgifter som uppskattades av andra lärare och föräldrar.
Jag minns en bilduppgift jag gjorde. Eleverna skulle göra höstträd i regn. Eleverna fick fritt göra träden. Jag kände mig nöjd för träden blev olika varandra och alla elever hade jobbat bra. Jag blev sjuk och min kompanjon fick ta över nästa bildlektion. Når jag kom tillbaka hade hon gjort om uppgiften så att alla elevers träd såg likadana ut. Jag hade svårt att förhålla mig till det och kände obehag.
Nu vet jag att jag var inne i fler rum - tack.

4.
Jag tänker mig ett bord med olika typer av material t.ex ståltråd, pinnar, lera o.s.v.
Alla elever ska göra en tredimensionell skulptur som ska associera till västkusten helt fritt. Eleverna kommer sedan få namnge skulpturen och berätta hur de tänkte när de var inne i processen.
Jag hoppas att eleverna ska få en fördjupad känsla av sina verk.

Genomfört  Assignment
Jag väljer "Vad är skönhet?" av Irina S
Den frågan är intressant för skönhet är inte bara det vi ser.
Eleverna kommer att få fundera över ordet skönhet och skriva ner det och därefter kommer vi att gå till Palmhuset i Göteborg. I Palmhuset kommer eleverna att titta, teckna och måla kamelior som blommar nu. Innan lektionen är slut ska eleverna reflektera över sina alster om de har någon koppling till skönhet.

Det blev en bra bildlektion på Palmhuset i Göteborg. Det var intressant att höra hur eleverna såg skönhet i sina egna bilder.

Modul 5, moment3,- ASSIGNMENT

Jag har kommit fram till att min filosofiska fråga blir:

Vad är en dröm?

Jag alltid tyckt att det är intressant med drömmar och hur snabbt de försvinner ner i det undermedvetna.

Jag kommer gestalta det genom en målning om hur det känns att drömma.

Jag har samlat på mig ett antal Assignment:

Hur luktar fantasi? Hur ser den ut? Ann -Christine

Vad är skönhet? Irina 

Vad är en skatt? Hur ser den ut? Varför är den viktig just för dig? Monika

Jag-14 Vem är jag Eller-vuxen Vem är jag? Justina

Vad är rädsla/skräck? Maria T

Vad är kärlek? Lena

Omvandla utanförskap till gemenskap. Maria K

Vilken roll spelar stereotypa könsroller? På vilket sätt tycker du man kan visa se detta i samhället? Åsa
Hur förhåller du dig till tiggare? Jessica R. V.s

                                                              Vad är en dröm?
 

 

Tredje sokratiska samtalet

Jag har valt en scen ur filmen Bridjet Jones Dagbok.
Motivering:
Jag har valt scenen för den handlar om kärlek vid första ögonkastet, Jag tycker det är intressant hur ett möte kan uppstå mellan två personer. Kärlek vill gärna ungdomar prata om.

Inledningsfråga
Vad hände i scenen?


Tolkningsfråga
Vad är det som gör att det tänder till mellan dem?


Sokratisk fråga:

Vad är kärlek?

 

 

Andra sokratiska samtalet 

Jag har valt Venus födelse av Sandro Botticelli, ca år 1485, tempera på duk, Florens, Galleria degli Uffizi.
 Motivering:
När jag var 18 år, 1970, var jag i Florens och gick runt på museet och blev drabbad av Venus födelse.
Nu undrar jag hur unga människor ser på bilden idag.


Inledningsfrågan:

Vem är hon i snäckskalet?


Tolkningsfrågan

Vad gör bifigurerna på bilden?


Sokratiska frågan?

Vad är skönhet?

Mitt första sokratiska samtal

Samtalet utgår från ett avsnitt ur boken "Tusen gånger starkare" skriven av Christina Herrström.
Mina elever är ungdomar på Individuella programmet, 16 - 18 år. De läser in grundskolan.

Eleverna har läst texten själva och jag kommer att läsa texten högt som inledning.

Inledande fråga:

Hur skulle du agera om du gick i den klassen?

Eleverna skriver ner sina tankar.

Eleverna läser upp vad de skrivit.


Tolkningsfråga

Varför tycker Saga att det är orättvist?

Har alla elever lika värde? Varför?

Varför behandlas elever olika?

Varför låter lärare och elever några elever ta mer plats än andra i klassen?

Hur skulle du gjort om du var lärare?

Fungerar alla högstadieklassen på samma sätt?

Känner du igen situationen från din egen högstadietid?

Vilken person i texten kan du identifiera dig med?


Sokratisk fråga

Om fler elever och lärare skulle reagera över att alla elever inte behandlas jämlikt.
Vad tror du skulle hända?

Motivering

Jag är nyfiken på om eleven efter samtalet känner att hon eller han kan påverka sin egen skolsituation.